Vilka är "vi"?

Vi är en grupp helt vanliga invandrare, eller invandrarbarn, eller adopterade.

Vi är arbetare, arbetsgivare, studerande, bidragstagare. Än så länge inga politiker, men vi känner av politiken…

Vi känner oss inte som andra klassens medborgare men gång på gång blir vi förvisade dit, eller ser hur andra förvisas dit. Dagens politiska partier har ingen lösning på det allt större problemet. De behöver hjälp, förmodligen behöver de inse att vi också är någon att räkna med. Det vill vi uppnå.

Alla ska ha klart för sig att vi är Svenskar mer än något annat. Att vi trivs i Sverige bättre än i något annat land. Merparten av oss har inte något annat land att återvända till, inte ens när de blir pensionerade.

Vi har till skillnad av “riktiga Svenskar” valt det här landet och kämpat för att komma hit, många gånger mot alla odds. De festa av oss ser det här landet som “det förlovade landet” till skillnad för många “riktiga Svenskar” som bara vill “flytta utomlands”!

Tyvärr ser vi att den ekonomiska, sociala och politiska situationen år efter år bara förvärras till vår nackdel.

Olika regeringar har i ca 30 år bara misslyckats med “integrerings politiken” och dagens partier har det uttrycket enbart för att fylla ett tomt utrymme i sina program.

För varje steg framåt har de tagit minst två steg bakåt.

Vi kan dock inte enbart skylla på de traditionella partier.

Vi själva har inte gjort för mycket heller. Många av oss har kommit hit tack vare det politiska förtrycket i våra forna länder och var tvungna att fly, lämna allt och komma hit tack vare sitt politiska arbetet.

Men väl här vill de flesta av oss inte veta av politiken. Är den mindre viktig här?

Som om någon annan kan eller vill ta sig an våra problem. Det gör det aldrig, kommer vi att inse förr eller senare!

Det finns förvisso dessa som har det riktigt bra och är nöjda med tillvaron. De hoppas väl att deras barn kommer att ha lika mycket tur.

Det finns dessa som arbetar politiskt för något parti och ger den röster från sina bekanta och landsmän. De hade kunnat göra något för oss om de inte var splittrade i alla partier och enbart motarbetar varandra.

Och så finns det såna som inte är nöjda men har gett upp hoppet och resignerat inför tillvaron. De orkar enbart sträcka fram handen och ta emot. Hur länge kan det gå så?

Men vi hoppas att det finns en grupp till. En som vill kämpa så att det här landet tillsammans med oss blir återigen en bland de främsta i världen vad det gäller social och ekonomisk trygghet och jämställdhet.

En som vågar och vill se positiva förändringar!!!

invandrarpartiet.se