Ett upprop för INVANDRARPARTIET
Diskrimineringen och utanförskapet har ökat inom arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, nöjeslivet, mm. Våra förorter är jämförbara med Frankrikes och våra invandrarfientliga medier är jämförbara med Danmarks. Förhållandena i Folkhemmets bakgård är närmast koloniala. Båda arbetsmarknadsparterna är medskyldiga till dagens läge. De etablerade partierna, å andra sidan, har totalt misslyckat med att lösa problemen -- politikerna i invandrarskinn, de hypersvenskarna, litar vi ej heller på. Så, varför skulle det parti vi hör till, ifall vi överhuvudtaget hör till något av partierna, anse att våra problem är de viktigaste i detta land?
Den traditionella höger-vänsterskalan är inte aktuellt: De i Sverige etablerade ideologierna kan inte alls hantera ras och kulturfrågorna. Rasismen är en hegemonisk diskurs som träder fram i såväl höger som vänsterförklädnad. Den ter sig som ”assimilation” såväl som ”integration”. Varken den påstådda ”mångkulturalism” eller den dolda ”republikanism” kan ändra på faktum att Sverige inte ens lyckats med att rättvist representera invandrarna (dvs. med 20 % istället för de nuvarande 2 %) bland landets nämndemän -- vi vet vilka konsekvenser som följer för rättegångarna. Politiskt centraliserande och olikhetsutplånande jakobinskt tänkande har djupa rötter i svensk historia. Våldsamheterna i Frankrike och provokationerna i Danmark har nyligen avslöjat bristerna med liknande politiska system.
Det är dags för invandrarna att ”starta eget” politiskt parti. Detta är inte bara bra för oss alla med invandrarbakgrund utan för hela Sverige och för demokratins skull. Det är bra för ett ökat demokratiskt deltagande och bra framför allt mot det svenska farliga demokratiska underskottet. Dagens Sverige är odemokratiskt; befolkningen med utländsk bakgrund är, om alls, underrepresenterad i regering, riksdag, offentligheten och ekonomin. Demokratin förblir ett privilegium för de etniska svenskarna medan ”blattarna” står helt utanför.
Det går en djup och farlig spricka mellan Sveriges majoritets och minoritets befolkning. De etniska svenskarnas privilegierade ställning underminerar det svenska samhällets fundament. Hänsyn måste tas till att det bor mer än en folkgrupp i dagens Sverige och att var femte invånare har utländsk bakgrund. Vi är i högre grad annorlunda folkgrupper i dagens Sverige; vi lever i ett mångkulturellt samhälle varken vi vill det eller ej. Vi inom minoritets befolkning tolererar varken diskriminering mot våra egna eller hets mot våra kulturer.
Givetvis, tar vi avstånd från all religiös fanatism men dyrkar inte sekularism; vi förkastar intolerans från båda sidorna.
Det handlar inte om sociala allmosor av något slag. Det handlar inte i första hand om fackliga eller social-politiska krav. Av det svenska samhället kräver vi först och främst omfattande konstitutionella reformer. Vi kräver vår legitima rätt till skydd som utsatt grupp i Sverige. I vanligt liberalt språkbruk heter det att vi kräver en ”särskild representation” som minoritetsbefolkning. Sådant finns världen över. Våra krav på (20 %) kvoter och systematisk positiv särbehandling avser inte bara någon rättvis sammansättning av nämndemän och liknande utan hela samhället, alltså från top till tå – regering, riksdag, offentliga tjänster, ekonomin, mm.
Vi vill vare sig ”assimilation” eller ”integration” utan skydd och civiliserat umgänge i första hand. Vi vill vara svenskar utan att skämmas för att vara ”svartskallar”. Vi vill att alla i Sverige ska bli ”nysvenskar”. Vi icke-etniska svenskar, stolta over våra hudfärger, stolta över våra annorlunda språk och religioner, vill också vara stolta över vårt nya fosterland. Vi vill vara svenskar som är lika stolta över sin konstitution som över sina respektive etniska bakgrunder. Vi vill vara svenska patrioter så länge vi är med och utformar konstitutionen: vi vill vara konstitutionella patrioter.
Vi som har tvingats till eller vägrar att ändra på våra namn för att behaga majoritets befolkning vill inte längre gå på gatorna som endast skuggor av vuxna människor, skuggor av ansvariga medborgare. Men än är det inte lika ruttet i Sverige som i det danska riket eller i den franska republiken. Än så länge finns det varken den smaklösa orientalismen eller de våldsamma förortsupploppen -- inte heller i sin historia har Sverige handlat med slavar i samma utsträckning som Danmark och Frankrike. Låt oss därför slippa de våldsamma reaktionerna från de franska förorterna och den muslimska världen. Låt oss slippa liknande reaktioner i eller mot Sverige. Låt oss fortsätta bete oss civiliserat.
Bli medlem i INVANDRARPARTIET!
Underteckna uppropet!
Mohammed Ben Jelloun, statsvetare
Fatmi Idrissi, lärare
|